Osynsk

Läkarbedömning och en bra ursäkt för att dricka för mycket läsk

I tisdags var jag på läkarbedömning vilket också var den allra sista delen i utredningen. Läkarbesöket skiljde sig inte nämnvärt från första psykologsamtalet. Jag fick berätta om hur varför jag sökt utredning, hur jag var som liten och hur det är nu, både det som är bra och det som är dåligt. Det enda som egentligen skiljde sig från psykologsamtalet var att läkaren även fokuserade på de medicinska aspekterna som förlossningen, om jag skadat mig, varit med om några olyckor osv. En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan orsakas av en svår förlossning vilket mycket väl kan stämma i mitt fall. Min mamma fick för mycket av det narkotikaklassade smärtstillande preparatet Petidin, vilket överfördes till mig. Jag föddes alltså med narkotika i kroppen vilket gjorde att det centrala nervssystemet fick en chock, en så kallad depression. Det var iallafall så läkaren förklarade det.

En neuropsykiatrisk utredning kan bestå av lite olika moment, antagligen beroende på mottagning och på vilka psykologen eller läkaren ser som relevanta. Min utredning har bestått av följande delar:

* Psykologsamtal - Under två timmar fick jag redogöra för hela mitt liv, från födsel fram tills nu.

* Psykologtestning - Här fick jag göra WAIS-testet jag tidigare berättade om. Det är en sorts intelligenstest som samtidigt ringar in de svårigheter man har

* Samtal med anhöriga - Psykologen ringde upp min mamma och frågade henne om graviditeten, förlossningen, min barndom och hur hon upplever mig nu

* Läkarbedömning - I princip samma sak som psykologsamtalet men med något mer fokus på de medicinska aspekterna

Nu väntar jag bara på att få en tid för återgivning av utredningens resultat. Jag är sjuuuuukt nyfiken! Psykologen är väldigt hemlighetsfull, men enligt läkaren lutar det åt ADD samt en lättare form/drag av autism. Det känns väldigt logiskt att det skulle vara så för det är precis vad jag själv har misstänkt det senaste året. Helt säkert är iallafall att det ÄR någon form av neuropsykiatrisk diagnos och bara det känns som en väldigt stor lättnad. Jag har fått en förklaring på varför jag var så avvikande som barn och varför jag som vuxen aldrig fungerat i arbetslivet. Det betyder mycket att få veta.

Det som känns allra skönast just nu är ändå att det löste sig med hyran! Tack vare underbara människor som tillsammans lyckades skramla ihop runt 1000 kronor samt en mormor med huvudet på skaft så fick jag ihop de 3200 kronorna, samhällets bristande skyddsnät till trots. Wonderful!!! Jag vet egentligen inte vad jag ska säga till alla dem som hjälpte mig för det finns liksom inga ord... <3

Nu har jag blivit förkyld. Som vanligt när jag åker på något sånt blir jag orolig och börjar misstänka en allvarlig bakomliggande sjukdom. Varje gång är det lika svårt att tränga bort de där tankarna. Jag måste försöka. Jag tror att förkylningen fortfarande befinner sig i det stadie då den är på väg att bryta ut, men jag hoppas ändå att jag känner mig bättre imorgon kväll så att jag kan gå på premiären av pjäsen "Svindlande skönhet" som seniorteatergruppen på "min" teater sätter upp. Det vore förresten ändå hopplöst irriterande att ligga hemma och vara sjuk en fredagkväll. Don't like.

Nu ska jag ta en clementin och dricka Pommac. Det enda positiva med att vara sjuk är att man med gott samvete kan dricka en och en halv liter läsk om dagen eftersom kolsyra hjälper till att få ut skiten ur kroppen. Man slipper städa, diska och tvätta också, och det är ju också rätt trevligt ;)